Café med fin inredning i Göteborg

Oj så många caféer det finns där jag bor! Igår fick jag med sambon på promenad till biblioteket och sedan till ett hyfsat närbeläget café. På Munkebäcksgatan finns det 3 caféer inom 150 meter! Oizo som jag skrev om för någon vecka sedan men också Sunes och Torps café. De två första stängde redan klockan 3. Hur kan ett café stänga klockan 3 en söndag? Helt obegripligt tycker jag som höll på att tjata hål i huvudet på sambon om det igår under vår promenad, hehe:). Han var mer förstående än jag.

Iallafall, vi gick till Torps café och drack en slät kopp kaffe. Caféet som jag passerat massor med gånger men aldrig varit in på visade sig ha mycket 40-50- talsinredning. Fina speglar, en härlig gammal dörr, vackra lampor och pärlspånt som nog var ny men som passade bra där. Jag försökte googla mig till om där varit café i flera år men hittade ingen info. Vill minnas att jag sett att man kan sitta ute i trädgården på sommaren, fint i så fall.

En liten detalj bara, det skadar inte om personalen ser lite mindre sur ut när man pratar med den. Sånt påverkar om jag vill gå tillbaka eller inte.

 

 

 

Jättegoda dumplings i Göteborg

På dagens 30-minuterspromenad råkade jag hamna på ett café /lunchställe som min frisör pratade varmt om sist jag var hos henne. Jag menar verkligen råkade, för jag hade inte alls tänkt att jag skulle gå dit och äta lunch. Jag skulle bara gå förbi. Så blev det alltså inte. Tur var det för caféets dumplings, som frisören berättat om, var supergoda. Fråga mig inte vad de hade fyllt dem med, jag har ingen aning. Jag vet bara att de var vegetariska och smakade hur gott som helst. Stället heter Café No.77 och ligger på Danska vägen. Gå dit om du gillar dumplings.

Helt ok café i Bagaregården

Den som följer min blogg vet att jag inte är riktigt nöjd med cafélivet i Göteborg, hehe:). Jag kom in på det samtalsämnet med min frisör i förra veckan. Hon sa samma sak, så jag kan inte ha helt fel.

Där jag bor nu finns det faktiskt en hel del caféer. Jag älskar caféer som ligger lite off, som dyker upp där man minst anar det. Nu har jag hittat ett på Stockholmsgatan, jag tror det heter Café Stockholmsgatan rentav, som jag gillar riktigt mycket. Min kusin, som bor nära mig och som jag tvingat dit några gånger, kan inte förstå mitt vurmande för Café Stockholmsgatan. Jag vidhåller att det är bra. Bara det faktum att de tar en tjuga för en kopp kaffe gör det värt ett besök. En tjuga är lagom för en kopp kaffe. Jo jag förstår att man inne i stan med höga hyror kanske måste ta mycket mer, men en tjuga är lagom på något gulligt vis. Det känns välkomnande.

Sedan är inredningen fin, man kan känna att caféet hängt med ett tag. De har en saftblandare. Oj så mycket jag har tittat på saftblandare på caféer i min barndom. Både på Epa och Domus i Uddevalla hade kaffeserveringarna saftblandare. Det känns som jag och mamma hängde där mycket och att jag stod längst fram i kön och tittade storögt på saftblandarna med röd och gul saft. Jag har däremot inget minne av att jag köpte utav saftblandarsaften. Jag var nog mer festistypen.

På caféet på Stockholmsgatan är det mycket mor- och farföräldrar som är ute och fikar med sina barnbarn. Det är rart tycker jag. De ser så fina ut där de sitter.

Caféet på Stockholmsgatan är kanske inget man åker flera mil för att besöka men om man är i närheten så finns det där och väntar på dig:).

 

Yalla Habibi

Jag och sambon var på ett hyfsat nytt snabbmatsställe i Göteborg idag, Yalla Habibi. Yalla Habibi, som säljer mellanösternmat, ligger på Hotellplatsen, det vill säga väldigt nära Drottningtorget. Jag åt jättegod halloumiburgare och sambon åt kycklingshawarma till bra priser. Personalen var gullig och hjälpsam, gå dit om du vill testa något nytt.

Coolt café i Kålltorp

Det har blivit en hel del promenader under julhelgerna. I lördags gick vi till Härlanda tjärn, en sjö som ligger ganska nära där vi bodde förut. Man kan säga att sjön ligger mittemellan där vi bor nu och där vi bodde innan, vi känner oss hemma där. På hemvägen gick vi förbi ett café som jag sett tidigare men inte förstått att det skulle vara något speciellt med. Vi gick in och det visade sig vara riktigt bra. Inredningen med bevarat kakel på både väggar och golv var bara så cool. Sedan hade de spetsat till det med en hel del kitsch och hemgjorda (tror jag) bord med lackad spånskiva. Jag och sambon var 20 år äldre än de flesta där inne:). Jag som gillar Midsommarkransen väldigt mycket tyckte det här var som att komma till Kransen! Fint.

Vi åt grillade mackor, en med brie och en med kimchi. Den med kimchi kan verkligen rekommenderas!

Caféet heter Oizo och ligger på Munkebäcksgatan 30. Om du är i Göteborg är det absolut värt ett besök. Spårvagnshållplatsen ligger alldeles utanför.

 

 

 

 

Klassiskt café i Göteborg

Åh vad jag saknar ett gammalt anrikt café i Göteborg. Ett som funnits länge länge och ser ut som det gjorde när det öppnade. Men det finns inget sånt i Göteborg, inte alls. Dessvärre finns det få av den sortens caféer överhuvudtaget i Sverige idag. Det är tråkigt.

Ahlströms i Göteborg har hängt med sedan början av 1900-talet men det finns inget i inredningen som påminner om den gamla tiden. Jag och sambon var på Ahlströms häromveckan och fikade. Jag åt en jättegod och annorlunda bulle med mycket smör som fyllning och till det drack jag mycket god varm choklad. Tjejerna som jobbade där var gulliga och utbudet såg riktigt gott ut (de hade små mackor med räkor, det gillade jag!). Jag blev glatt överraskad så dit vill jag gå igen:)

Bra arabisk snabbmatsrestaurang i Stockholm

Jag var i Stockholm i onsdags och träffade förlaget. Det var trevligt som alltid. Efter mötet blev det ett besök på en arabisk snabbmatsrestaurang. Det var min vän Anas som tipsade mig och vi gick dit tillsammans. Restaurangen heter Midan och ligger på Odengatan. Midan är ett område i Damaskus fick jag lära mig – killarna som äger Midan är från Damaskus.

Vi åt kyckling shawarma. Shawarma liknar kebab, men brukar kryddas med kryddpeppar. Man fick kyckling i små bitar, grönsaker, olika såser och bröd på en stor tallrik. Sedan fyllde man brödet med det som låg på tallriken. Det var jättegott och det var rikligt tilltaget med mat. Och populärt, det var mycket folk när vi var där.

Gå gärna dit och testa!

 

Byvägen 35 i Simrishamn

I St Olof på Österlen finns ett väldigt trevligt café som heter Byvägen 35. Jag har skrivit om det flera gånger, bland annat här och här. Sedan någon månad tillbaka har ägarna till Byvägen öppnat ett café i centrala Simrishamn. Nere vid hamnen ligger det nya stället. Vi var där för två veckor sedan. Det var en lördag och vi åt en jättegod vegansk gryta med pesto (utan ost) och till det fick vi deras jättegoda surdegsbröd. Det godaste surdegsbröd jag ätit för övrigt.

Kan tänka mig att Byvägen 35 kommer bli populärt till sommaren:). Gå gärna dit om du är i Simrishamn.

Lilla Napoli i Falkenberg

Det här med pizza har utvecklats en hel del, vi tycks aldrig tröttna på pizza. Lite fascinerande tycker jag.  På vägen hem från sommarstugan igår tog vi vägen förbi en omtalad pizzeria i Falkenberg. Jag hade hört om den för den ska ha så väldigt goda pizzor, något mer visste jag inte. Lilla Napoli heter pizzerian. Jag hade googlat på vägen dit och förstått att man skulle beställa pizza innan på något sätt som jag inte orkade sätta mig in i. Så vi chansade på att det skulle funka att ”bara åka dit”.

Det var lite kul för när vi närmade oss pizzerian, vi gick den sista biten, så var jag helt säker på att det var stängt. Pizzerian var inhyst i en gammal träbarack med svarta fönster och en träskiva insatt i dörren som gjorde ett lite sjavigt intryck, det såg faktiskt ut som de hade bommat igen. När dörren öppnades möttes vi av väldigt många människor, de satt i två tältliknande rum. Lilla Napoli var verkligen inte stängt, tvärtom var där hur mycket folk som helst. Det var en udda restaurangupplevelse, man måste åka dit själv för att förstå.

Det fanns pizzadeg och plats åt oss också som tur var. Man fick välja pizza från en stor tavla och sedan fick man sätta sig och vänta. Efter 20 minuter fick vi in två jättegoda pizzor: en med champinjoner och tryffelolja och en med salami och en ganska stark tomatsås.

Det som är speciellt med deras pizzor är att de görs som i Neapel. De har en stor ugn som värms upp till 500-600 grader så pizzorna gräddas bara i 1 minut. Pizzabottnen var också väldigt tunn och hade en speciell god smak.

Vi snackade lite med våra bordsgrannar och de sa att dessertpizzan kanske var det allra godaste på Lilla Napoli. Jag var sugen på den – pizza med mascarpone, nutella och bär – men jag fick inte med mig sambon. Det får bli nästa gång:)

 

God lunch och bra restauranger i Lund

Jag och min mamma var i Lund i helgen, min son bor där sedan drygt ett år tillbaka. Det var jätteroligt att hälsa på i hans nya lya. Tänk att sonen är så stor att han har egen lägenhet, lite overkligt var det.

Han hade gjort pizza när vi kom på fredag och han hade handlat massor med frukostmat som vi åt på lördag morgon. Roligt att ha en son som tycker mat är viktigt:)

På lördag skulle vi äta lunch ute och då hade jag hört att Saluhallen skulle ha flera restauranger där det serverades lunch. Ja det får man säga, hela saluhallen var ett hav av olika lunchalternativ. Det fanns en fiskrestaurang, en baskisk restaurang, minst en vegetarisk restaurang, en italiensk restaurang och ett hamburgerställe. Så kunde man köpa fina chokladbitar och danskt fikabröd och mycket annat. Vi åt vegetarisk buffétallrik med bland annat filodegspajer med spenat, svampcrepes och lite annat gott på Vegeteriet.

Därefter blev det kaffe på Café Zeituna på Kyrkogatan. Trevligt, gott och avslappnat.

På söndag åt vi jättegod rödbetspaj på Patisseriet (tänk att jag aldrig tröttnar på rödbetspaj) och kaffe i solen på Coffee Break innan det var dags att ta tåget hem.