Det är bara några timmar kvar på 2018. Jag önskar dig ett gott slut och ett riktigt gott nytt år. Tack för att du har följt mig här på bloggen, det uppskattar jag mycket.
Det blir några små men viktiga nyårslöften för mig: jag ska minska på matsvinnet här hemma, jag ska äta mindre kött (äter ganska lite kött men nu ska det minskas ännu mer!) och jag ska äta mer fisk. Och det ska bli många långa promenader här i området.
Gott nytt år på er!
Jag har fått en jättebra julklapp, en bok om restauranger och caféer i Rom. Rom för foodisar heter den och Peter Loewe är författaren som också skriver i DN. Peter Loewe har bott i Rom i många år så han kan sin sak. Man får bland annat tips om bra trattorior och restauranger vid turisttäta platser som Pantheon och Fontana di Trevi, sådana ställen man aldrig hade hittat utan en guides hjälp. Han skriver också om bra pizzerior i stan, besöksvärda vinbarer, butiker med delikatesser och restauranger som ligger lite utanför centrum. Gillar man Rom och gillar man att äta när man är där ska man absolut köpa boken, den är helt enkelt oumbärlig.
I februari ska jag gå loss på min nya bok IRL, gissar att det då blir ett och annat Romtips här på bloggen:)
Är inne i en testperiod. I början av året ska jag och fotograf-Åsa fota till en ny kokbok med allt i ett rätter och då måste jag förstås pröva en del nytt. Det passar extra bra att både sonen och sambons ena dotter är här på besök så att jag får andras synpunkter på maten. Idag blev det lax, i morgon en pastarätt och en kycklingrätt!
God fortsättning! Hoppas ni haft en fin jul. Själv var jag här hemma med sambon, son, sonens pappa och min kusin. Vi hade jättetrevligt med lagom mycket julmat, godis och till sist Plump. Plump är ett jätteroligt kortspel, vi har spelat det mycket hemma hos oss för det gillas av både barn och vuxna.
Av maträtterna var jag mest nöjd med Janssons frestelsen och grönkålspajen och ris a la Maltan. Jag brukar inte göra ris a la Malta, men jag gissade att min kusin gillade det väldigt mycket så jag gjorde det för hennes skull. Det är jättegott när man lagar det på hemkokt risgrynsgröt och serverar varma jordgubbar till. Så här gjorde jag:
Ris a la Malta med varma jordgubbar 4 portioner
3-4 dl, helst hemgjord, kall risgrynsgröt
2 msk florsocker
2 dl vispgrädde
2 tsk vaniljsocker
Varma jordgubbar:
250 g frysta halvtinade jordgubbar
1/2 dl strösocker
1. Blanda gröten med florsocker. Vispa grädden och blanda ner gröt och vaniljsocker. Rör försiktigt.
2. Dela jordgubbarna en gång. Lägg dem tillsammans med socker i en kastrull. Värm på medelvärme samtidigt som du rör. Låt jordgubbarna bli varma.
3. Servera ris a la Malta med varma jordgubbar. Njut!
Dagen har ägnats åt att trilla köttbullar, koka julgröt, göra två sillinläggningar, ugnsbaka julskinka och få till lite julgodis. Vi ska vara hemma i nya lägenheten i år. De senaste åren har vi varit hos min syster och då har vi tagit med oss några maträtter dit men i år får vi göra det mesta själva. I morgon ska jag göra Jansson, kålrotslåda, en vintrig sallad och grönkålspaj. Och slutföra ris a la Maltan. Det ska bli mysigt. God jul på er, hoppas ni får en finfin jul.
Sambon kom hem med en flaska punsch häromdagen. Han är med i en ärtsoppeförening där de bjuder på ärtsoppa och punsch hemma hos varandra. Den här gången skulle de vara hos oss.
Flaskan som punschen levererades i var gjord av plast. Plast! Punsch kan inte säljas på plastflaska. Så är det bara. Jag blev och är fortfarande upprörd. Jag har pluggat i Uppsala och kanske druckit mer punsch än många andra men punsch har en plats i den svenska historien och man kan inte sälja den på PET-flaska.
Jag googlade och hittade en förklaring på Systembolagets sida om att PET-flaska är mycket miljövänligare än glas både genom att det går åt mindre energi vid tillverkningsprocessen och att den väger mindre vid transport som ju också gör den bättre för miljön. Visst jag förstår Systembolagets tänk och de har säkert rätt och jag förstår att det är viktigt. Igår var jag tvungen att ta mig en tur till närmsta bolag för att titta på alla deras PET-flaskor. Ja i artikeln lät det som att mycket såldes på plastflaska numera. Hm. Nä just det, till 99,9 % (min uppskattning) säljs fortfarande deras vin och sprit i glasflaskor. Men varför väljer de att sälja just punsch i plastflaska? En dryck med historia emballerad i en, jag måste säga det, väldigt ful plastflaska. När ska de börja sälja Absolut Vodka i plastflaska? Tro mig, det kommer aldrig hända.
Ps. Till deras försvar och som tur var för mitt hjärta så säljs det fortfarande punsch även på glasflaska såg jag vid gårdagens Systembolagsbesök. Än så länge ska jag tillägga.
Om du gillar Philadelphiaost och Oreokakor är det här julgodiset för dig. Det är lite kladdigt att göra dem men följ instruktionerna så ska det gå bra:)
Oreogodis 15 st ganska stora
Tid: 25 minuter + 1 1/2 timma för smeten att kallna
1 pkt Oreokakor, 150 g
150 g Philadelphiaost
florsocker att rulla i
Garnering:
150 g mörk choklad, 40% kakao
150 g mjölkchoklad
kakao att sikta över
1. Kör oreokakorna hastigt i en matberedare. Tillsätt Philadelphiaosten och kör så att allt blir blandat.
2. Ställ smeten kallt i 30 minuter.
3. Ta lite florsocker på händerna och rulla 15 kulor. Om smeten är väl kladdig, ställ den kallt en stund innan du fortsätter.
4. Ställ kulorna kallt i en timma.
5. Smält under tiden den mörka chokladen och mjölkchokladen i samma tallrik över vattenbad.
6. Doppa kulorna i chokladen och lägg dem på ett bakplåtspapper så att de får rinna av. Det är enklast om du lägger i kulorna i tallriken och sedan tar upp dem med genom att sticka i en tandpetare.
7. När chokladen torkat – sikta lite kakao över.
Jag gillar att variera lussebullarna och gärna fylla dem med något gott, som tex de här mandelmassefyllda lindebarnen. Testa gärna, jag tror inte du kommer bli besviken. Om du istället är sugen på Saffransbullar med nutella har jag ett sånt recept också, klicka på länken.
Lindebarn 40 st
Mandelmassa, smör och nystötta kardemummakärnor gör de här lussebullarna till något alldeles extra.
Tid: 40 minuter + 1 timma att jäsa + 8 minuter i ugnen
50 g jäst för söta degar
3 dl mjölk
1 1/2 tsk kardemummakärnor
1 pkt saffran + 1 sockerbit
1/2 tsk salt
3/4 dl strösocker
1 ägg
11-12 dl vetemjöl
100 g rumstempererat smör
Fyllning:
1 1/2 tsk kardemummakärnor
300 g mandelmassa
1/2 dl strösocker
100 g rumstempererat smör
Pensling:
1 ägg
1/2 msk mjölk
en nypa salt
Garnering:
russin
pärlsocker
1. Sätt ugnen på 225 grader. Smula jästen i en stor bunke.
2. Värm mjölken så att den är fingervarm. Tillsätt mjölken till jästen.
3. Stöt kardemummakärnorna i en mortel. Tillsätt dem till jästblandningen.
4. Stöt saffranet och sockerbiten i morteln. Rör ner saffran, salt, socker, ägg, det mesta av mjölet och smöret delat i små bitar. Arbeta ihop till en deg. Tillsätt mer mjöl, degen ska vara kladdfri.
5. Låt degen jäsa övertäckt i 30 minuter.
6. Gör under tiden fyllningen. Stöt kardemummakärnorna i en mortel och blanda dem sedan med mandelmassa, socker och smör. Det är enklast att blanda alltsammans i en matberedare.
5. Ta upp degen och arbeta den något. Dela degen i 2 delar. Kavla ut varje del till en rektangel som mäter 30×40 cm på ett mjölat bakbord.
6. Bred på hälften av fyllningen över hela rektangeln. Vik den övre halvan över den nedre. Dela kakan i 20 jämnstora längder. Rulla varje längd på bakbordet så att den blir 20 cm lång.
7. Vik längden på mitten och snurra remsorna runt varandra. Lägg lindebarnet på en bakpappersklädd plåt.
8. Tryck i ett russin högst upp på varje. Låt lindebarnen jäsa under bakduk i ca 30 minuter.
9. Vispa ihop ägg, mjölk och salt i en kopp. Pensla bullarna med uppvispat ägg och strö på pärlsocker.
10. Grädda bullarna i mitten av ugnen i ca 8 minuter. Låt lindebarnen svalna under bakduk på ett galler.
Köpte en jättegod inlagd sill häromdagen, Brantevikssill på Willys! Brantevikssill är en favoritsill hemma hos oss. På jul brukar jag göra den själv men det är förstås bekvämt att köpa färdig, så det fick det bli den här gången.
Sillen var jättegod, jag kan verkligen rekommendera den. Ett extra plus är att den är Msc-märkt.
På twitter är det mycket prat om att det i Göteborg äts lussekatter utan saffran. Stockholmarna har noll förståelse för detta. Lite med glimten i ögat för all del. Googlar man får man svar som att det fanns många andra kryddor i Göteborg förr, eftersom det var en hamnstad så var här rikligt med råvaror på ett sätt som det inte var i övriga Sverige.
När jag var barn, jag bodde i Uddevalla, bakade vi också lussekatter utan saffran. Kanske hänger det ihop med att Bohuslän var väldigt fattigt förr och att man inte hade råd med saffran och att det hänger kvar. Göteborg ligger nära Bohuslän och jag gissar att det var fattigt här också. Det är min lilla teori. Kanske har ni läsare någon annan bättre?
Hur som, saffransbullar utan saffran förefaller lite knasigt:)
Kristinas matblogg 